Det borde jag också göra. Ord i all ära, men den rörliga bilden är onekligen roligare att svänga sig med - och att titta på (möjligen inte för ens besökare, men det får stå för dem), men så är det något med mig och ljudfilm som jag inte riktigt tycker om (damn you, Jazzsinger!). Jag avvaktar och gör mitt bästa för att hosta upp något gult så länge och fundera över hur dessa rynkor kan ha uppstått (ja, ni läser rätt, på mindre än två veckor har jag fått rynkor i pannan som aldrig funnits där förut, och då jag inte varit ovanligt bekymrad misstänker jag i stället den serie från Neutrogena jag köpte för ungefär så länge sedan, den torkar nämligen ut min hud helt trots att fettet fortsätter drypa och mitt desperata letande fortskrider). På lördag borde luktsinne och smak vara tillbaka, och jag i skick nog att börja använda min stegräknare som jag nu väntat på att få ställa in alldeles för länge.