Jag är inte tråkig; jag har inte fötts än

Jag klarar inte av att fantisera om goda tider och jag hatar att behöva lyssna på andras samtal om dem eftersom man alltid förväntas instämma och bekräfta deras längtan, som om man först då ingår i ett magiskt samförstånd (och lyckas man inte då kommer det aldrig att hända). Jag klarar inte av nostalgikickar, eftersom jag inte har någon personlig erfarenhet av händelser att sukta tillbaka till. Jag har tömt mig själv, rensat otillfredsställande delar ur minnesbanken. Jag är inte en bok av oskrivna, men utrivna blad därför att historien som skrevs inte skulle sälja i ett exemplar och jag vill inte att ni skall veta något om den.

Jag lyssnar inte på moderna kärlekslåtar, helst inte på låtar som handlar om nära relationer över huvud taget eftersom jag inte kan identifiera mig. Jag har säkerligen gett upp mycket "bra" för det, men i slutändan har jag mått bättre av det, så: Varför skall jag lyssna till någon som talar om saknaden efter en samvetslös stackare som kommer att vända på klacken, när jag gjort allt för att bli av med den och nu äntligen lyckats? Varför skall jag hänge mig åt oäkta njutning som inte är min egen, som känns i max tio minuter, varpå sedan verkligheten och skammen kommer över mig som en förberedd och fruktad kalldusch?

Mitt liv är mitt livs största besvikelse och jag har tyvärr inte något smaskigt att dela med mig av som skett utanför mitt huvud. Jag kan inte ljuga bara för sakens skull och får i stället för en plats i det magiska samförståndet stämpeln likgiltig och tråkig för att jag inte vill koka ihop en solskenshistoria om hur underbart det vore att uppleva ditt och datt.

Är det tråkigt att ha levt som jag? Jadå, men det har aldrig varit självvalt varför jag betackar mig för att bli kallad tråkig. Är jag likgiltig? Om de kunde läsa mina tankar (vilket inte är så svårt som det kan tänkas) skulle de veta att jag med största sannolikhet är nära till tårar 90% av de gånger jag inte öppnar gapet, så nej. Likgiltighet har aldrig varit något för mig - jag överlåter ickekänslor till nyliberaler och andra torra människor.

Kommentarer

OBS! Reklam och spam raderas. Svar på givna kommentarer hänvisas till era egna inlägg och inte till mina, då kommentarfältet inte är något klotterplank! Övriga kommentarer uppskattas och glädjer mig.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0