Jag avslutade för tidigt, men hade (förståeligt) omöjligt kunnat fortsätta i åtta timmar (jag är efterklok, ja). Jag mattades ut helt och sov därefter bort kvällen (gott för första gången på länge, allt omkring kändes behagligt och ofarligt), som om kraften sugits ur mig för att sedan fylla mig med en färsk energi jag inte känner igen sedan tidigare. Hade jag fortsatt vara vaken hade jag förmodligen gått i oro över att ha förstört något, men allt jag kunde var att ligga ned och i samma stund som jag slöt ögonen hamna i en tung (som efter ett fjorton timmars arbetspass - eller något vi som aldrig utövat ett bara kan föreställa oss) men inte alls djup utan snarare skör sömn, och känslan jag har nu är långt ifrån samma som för sju timmar sedan (jag är dock fortfarande trött och skulle egentligen behöva ytterligare vila hellre än att vakna till 04:00 för att se "COPS" häkta ofelande prostituerade som bara gör vad de behöver och dunka torskarna i ryggen med ett uppmuntrande "gör inte om det bara" , men man får ju inte missa alla dåliga morgonprogram!). Det är varken positivt eller negativt, men annorlunda. Jag skall inte tala om det. Det får gå som det går och går det inte alls är det inte meningen. Jag skall inte tänka på det. Jag går och lägger mig framför videon med mina tiokronorsbobbypins och planerar skaplig drinkblandning inför kvällen i stället (inte för att jag har mycket att välja på; det blir en hälsosam juiceröra). Kanske litet cellulitkräm kan vara på plats med? God morgon, trogna, otrogna, okända vänner och stalkers.

(XXX XX XXX XX XXXX XX)