"I kväll tävlar tio psalmer och andliga sånger som handlar om tröst. Artisten som gästar programmet och framför två av sångerna är en av Sveriges mest uttrycksfulla sångare, Freddie Wadling."

Sånger till tröst är de bästa av dem alla och Freddie Wadling är en lustig figur, så i kväll är det jag som sitter bänkad framför Psalmtoppen. Därefter visas Lars Noréns nybearbetning av "Hamlet", men riktigt så finkulturell känner jag min inte för närvarande. Uppgjorda "A Shot At Love With Tila Tequila" låter mer som något jag kan tänka mig lördagen till ära (det är förstås en man som slutar upp med att vinna hennes hjärta, för den som undrar). Just nu repriserar Animal Planet tio avsnitt i rad av "Världens skojigaste djur" med världens tråkigaste programledare och jag undrar i min tysthet varför jag nämner detta. Litet intressantare är att en busschaufför körde från mig med ett brett leende igår eftermiddag, trots att jag stod på plats framför dörren. Jag antar att det är sådant som håller henne brinnande. Inga fler oäkta leenden mot henne i fortsättningen.

Senare besökte jag, en nyklippt Magnus och tillhörande vän med volymiös kalufs ett frikyrkomöte för ungdomar. Den utbyggda lokalen var i det närmaste fullsatt, människorna var trevliga och pratsamma och vi fick i vår soffa längst bak hållas som passiva deltagare av Singstar Party (men med min röst blir det ingen sång varken idag eller i morgon, den dag jag kan leva rikt som Sveriges tvåhundrasextiosjätte största bloggerska kommer jag dock att ta privatlektioner hos en sångpedagog) och tacobuffé (tacos skall jag äta idag; ostdipp och gurka - vilken fest!). Visst blev en del oerhört långdragna och någon enstaka verkade undra vad vi hade hos dem att göra, men jag gillade läget (trots att jag med all säkerhet nu kommer att hamna med kalkonhakan i vädret bland Livets Ords vimmelbilder). Efter att klockan slagit elva och vi befunnit oss på plats i dryga tre timmar, planerat att köpa upp intilliggande Salong Maud och göra om till en bostadsrätt men låta skylten vara kvar då vi fortfarande kommer ha fåtalet tjänster att erbjuda, är det dags att gå. Då vi står kvar utanför huset och luftar huvudet/förorenar lungorna kommer ett minst sagt berusat gäng från skolan på väg mot Heroes gående, stannar upp och självklart kommer frågan om vad vi gjort där, men jag betvivlar att de minns svaret.