Nej, jag tänker inte lista mig själv. Däremot två modeller av det överskattade plagget kallat leggings. Folk tror att det går att göra vad som helst av vad som helst och att det skall gå vägen, men vägen går inte. Vissa saker är helt enkelt bra som de är i all sin enkelhet utan krusiduller och då någon försöker sig på annat står misslyckande skrivet med permanent tusch i pannan på dem. Tråkigt att det verkar gå hem ändå. Jag talar alltså om de 1) metallicleggings 2) latexleggings (Matrixinspirerad, någon?) man sett här och var.

Milleniehysterins "spaceade" mode borde vara 100% utdött vid det här laget med tanke på att det snart gått åtta år och inte såg bra ut från början. Tala om att något gick snett i designernas ögon. Nu får vi hålla tummarna för att detta är avrättat och begravet innan höstslutet. Jag tog med större spänning del av kvällspressarnas exklusiva obduktioner av "rymdmänniskor" (klokt att använda sig av ett progeribarn för en trovärdig äkthetskänsla) än det här.

Det enda positiva med trender är att det är snabba svängar och tvingas vi ta del av något så fult som ovannämnt, kan vi åtminstone trösta oss med att vi (oftast, vissa plågor kom för att stanna) har något annat att vänta inom kort. Det är värre med de som envisas med samma gräsligheter 365 dagar om året. Och det är här jag kommer in och skymmer andra från att vara med i bilden.

Men vilken stil man än föredrar kan väl ingen förneka att bystdrottningen Leslie Hall bär upp sina gold pants bättre samtliga catwalking ladies tillsammans. Hennes stil är svaret på alla mina amatörkortfilmsdrömmar som f ö borde sättas i verket snart. Så fort kamera är på plats och skådespelare dittvingade, kommer vi nog på en lösning som skall passa alla. I värsta fall får jag göra en enmansshow, men det är OK. Jag är flexibel och kan lätt anta andra roller. Snubbe som subba, käck som tjeck, knäckt som knäckätande. Bara jag slipper hålla mig till manus!