Lindex är en underskattad butik med mycket skräp, var man där emellan kan hitta ett och annat guldkorn. Några sådana fann jag inte idag, men jag fick både en klänning och svagt kritstrecksrandig kjol på den rea de ständigt tycks ha för endast 300 kronor, och här den pepitarutiga omlottklänning med puffärm som jag tidigare lämnat tillbaka efter att ha betalat fullpris för, då jag visste att den skulle användas max en gång p.g.a. de korta ärmarna. Nu kan jag dock bära den med en bolero utan skam då jag lyckades få den 50% billigare än planerat. Däremot är jag fasligt irriterad över att de slutat sälja min favorit-bh som, förutom att den till sitt låga pris är ofantligt hållbar och dessutom snygg, kan omvandlas från pushup till balconette på nolltid. Varför slutar man att sälja något sådant fantastiskt praktiskt? Det torde ju ha varit rena storsäljaren, men icke.

Det är att tänka på då man handlar härifrån och mitt tips till eder alla; vänta alltid någon vecka extra och låt er inte lockas av impulsköp härifrån. Helt plötsligt har de sänkt priset rejält för det enda dugliga plagget, vilket till 70% finns kvar i ens storlek. Detta är något jag tagit stor lärdom av sedan min leopardmönstrade jacka som jag tyckte var så fräck i höstas (och fortfarande tycker; dessutom luktar den fuskpäls lång väg, vilket är det bästa av allt), reades ut 600 kronor billigare fem dagar efter att det öppna köpet gått ut och hängde kvar i månader. Här kan vi tala om hjärtesorg, ty för den summan hade jag fått en ännu tjusigare, något... neutralare kappa. Tydligen så var jag den enda som ens tyckte den var litet fräsig.