Efter att ha rotat fram min rejält gamla Chanel no. 5-kopia, som idag inte har kvar annat än en uringul nyans och doft av alkohol (ammoniak?), kom jag att undra vad som händer inom denna värld idag. Jag har noll intresse för moderna trender, vet ingenting om och mår i huvudsak illa av att ta del av dem (vad ger det, utöver komplex och fattigdom? jag blir personligen mer bitter än inspirerad). Ytterst få plagg känns nyskapande och då något sådant väl kommer är de huvudsakligen uppseendeväckande i negativ bemärkelse, varpå man kan börja undra om de tillverkades enbart för chockvärdet när att allt annat "redan är gjort" och detta var det bästa de kunde komma på.

2000-talets mode känns som en resumé av det gångna århundradet, var man applicerat en och annan smaklös detalj och dragit bort/lagt till ett par decimeter tyg för att urskilja dem från klassikerna. De riktigt horribla klassikerna, får man väl säga efter en titt på Chanels hemsida. Det är i sådana stunder jag är glad att jag inte är beundrare av haute couture. Pressen skulle bli ännu större än vad den är idag, och på så sätt måste jag säga att det är mäkta praktiskt att vara en fetlagd individ utan möjlighet till moderntitet. Jag trivs så bra så i mina tantiga utstyrslar, vilket lär visa sig då jag är 39 och kommer göra allt för att ta igen tonårens förlorade body splash-doftande "fräschör" inhandlad på Divided.

Jag har faktiskt svårt att förstå att någon skulle finna dagens moderniteter läckert. I en experimentell amatörfilm med bisarra karaktärer; absolut, men frivilligt? Och när vi väl talar om trollen, känner jag för övrigt hur gärna jag vill göra en sådan film. Funderar på att investera i en billig videokamera och arbeta kring hemmet, ty det är här kreativiteten föds och dödas inom loppet av en minut, och lågbudgetfilm är någonting jag verkligen intresserar mig för.