Det är bekräftat: Det var kattpiss i källaren. Lyckades dra iväg just efter fyra i morse för att två timmar senare höra höga rop från hallen var hon kissat på min fars jacka som redan är försenad till arbetet och innan dess skall skjutsa modern till träningslokalen hennes assistent inte längre kör henne till för sina bensinpengar då hon gjort bort sig ordentligt genom att skälla ut och skicka hem henne efter att hon envisats med att men inte tillåtits betala för en olyckshändelse i form av en sönderslagen toalettpappershållare föreställandes en gräslig porslinsgubbe. ("Skall du vara sur kan du åka härifrån!" - visst kära mor är det så att det är ett krav på personliga assistenter att vara glada! De har ingen rätt att hålla frustration inom sig bara de gör sitt jobb utan skall även fungera som fri underhållning.)
Som vad gäller allt annat kan hon inte bete sig och den som tidigare trivts utmärkt hos henne (bara det är något hon borde ta till vara på och vara tacksam över, men nej) är nu med all rätt reserverad och kort i tonen även då modern försöker lätta upp stämningen genom att komma in på sådant hon upplevde med sitt könsorgan innan fyllda 16 då hon slöt upp med sin nuvarande man, samtidigt som hon vill få det att verka som om assistenten överreagerat och av någon anledning få mig(!) att ifrågasätta detta och ställa mig på hennes sida i frågan genom att med fördömande röst och tillgjord likgiltighet tala om att hon "börjat ta betalt 40 kronor för varje resa för det är vad en taxi kostar!". Varför skulle jag sörja en sådan petitess? Hon kan gott sitta här och ruttna som hon gjort bäst sedan 1984. Hon måste lära sig att jorden kretsar kring solen och inte henne och att hennes ord inte är lag, men det kommer inte att hända för någon vars hjärna slutade utvecklas innan tonårens mitt. Avskyvärda, vanskapta djävulsbarn.
För att komma till huvudsaken har jag alltså halv sju på morgonen stått på knä med rotborste och skrubbat hallgolvet samtidigt som oron som den kattmor jag är växer: Vad är felet? Sanden är densamma och dörren står alltid öppen. Varför är hon olycklig?