Hur enerverande är det inte att vakna halv tre och därmed ha missat en hel lördag när man för en gångs skull hade planerat att göra något? Jag är trött och kommer att fortsätta gäspa tills det är dags att återgå till sovandet vilket skulle kunna ske rätt snart då jag har noll saker att uträtta. Jag vill också ha ett aktivt liv och inte sitta här och ta trista tester på bästa levnadstid. Får väl titta på ett par avsnitt av I Love Lucy och sedan surfa runt på Stylesearch och se vad ynglingarna har att säga om smink man oavsett tid framför badrumsspegeln inte lyckas förbättra sin flottiga uppenbarelse med. Jag har ett trippel a-batteri kvar, så kanske kan jag ta en tripp runt Örnäset först och hoppas att näset är folktomt.

Uppdatering: Folktomt var näset, men jag kom inte längre än COOP och tillbaka då jag fortfarande är lika rädd som när man var barn över att traska ensam i mörker. Det är synd med tanke på hur underbart det är att bara gå runt utan mål med medryckande musik som hindrar en från att höra om en bil kör upp bakom en och önska att värmen kom från annat håll än den svettbildande täta jackan medan fingrar och öron förfryser. Nå, två kilometer är bättre än ingenting. Det får stå för dagens rörelse.