(Skrivet i min gårkvälls vrede innan jag somnade och aldrig hann uppdatera bloggen. Jag tycker inte alls om sådana här inlägg varför jag varnar för enorm bitterhet, ältande och dålig självkänsla.)

Om någon skulle höra det utbrott jag nyss haft och kommer att upprepa flertalet gånger under kvällen skulle det blöda ur deras öron innan vi kommit halvvägs. Jag är mästare på svordomar och att förnedra mig själv in i det grövsta. Förolämpningarna tar aldrig slut. Att låta det utlösas av en sak som bruten fasta och korvstroganoff med mjölklumpar tyder på ett hat som sträcker sig längre än till själva korven, eller snällkorv som de kallar det i sin nya reklam. (Varför måste vegetarisk mat framställas som hemtrevlig, mysig och hälsosam i media, bara för att övriga skall överväga att ens smaka det?)

Kanske är utbrottet en kombination av det och att frisörbesök är något av det värsta jag vet, och inte p.g.a. priset. Mycket beror på att jag under en och en halv timme måste se mig själv vattenkammad med mitt fotbollsbollrunda ansikte och tillhörande hakor i spegeln i ett upplyst rum med ett tiotal personer runt omkring, men nästan lika mycket på att jag har så svårt för att känna mig i underläge. Jag blir ofattbart nere av att komma ostylad i huvudet dagen till ära vilket redan där ger ett dåligt intryck och framställer mig som dum då jag inte kan förklara vad jag vill ha gjort för jämnåriga människor, som har privilegiet att få arbeta med sådant jag brukade drömma om, och det gäller flertalet yrkesgrupper: Professionella inom de områden var man själv bara är en glad amatör är obehagligt, men jag borde vara vettig nog att förstå att det är mina egna hjärnspöken (ingen professionell ser ner på sina kunder, ingen god människa ser ner på andra). Dagens fråga: Är jag det?

Eftersom ingenting klär ett missfoster ser jag förståeligt hemsk ut, men det mesta är bättre än den ickefrisyr jag gått och skaffat under vinterns gång. Den guldfärgade strimman är dock densamma trots slingnig. Inte mycket till förändring där inte. 1000 kronor bortkastade på något jag hade kunnat göra själv på toaletten för 46. Jag borde kanske raka av allt och kapa ett par centimeter av ansiktet med en hyveln när jag väl är igång. Nej, om någon ursäktar tänker jag nu gå och och spy upp varenda spagettistrå, för jag vet att det endast är så ni eventuellt skulle vilja ha mig. Kom för sjutton inte och säg att man duger som man är, för det är en tungsvartnande lögn i viktklass med min. Jag skulle kunna gå ned 15 kilo till och fortfarande vara Fröken Oattraktiv Lagårdsdörr i era ögon.