Ord på vägen

Det talas om en person som har ödslat sina känslor på någon eller något, utan att uppnå det hon ville ha ut från början. Besvikelse i kärlek eller i karriären ligger till grund för detta. Det rör sig om ett missbruk av mat eller relationer, och det är dags att se att detta inte leder någon vart, att du hamnat i en återvändsgränd och att den enda som kan göra något åt situationen är du själv. Det kan vara så att du försöker skjuta upp ett jobbigt avgörande, att du hittar på en massa undanflykter, en massa skäl att slippa göra något, att slippa förändras. Du ser till att ha mycket att göra för att slippa tänka på det du inte orkar ta tag i. Sluta omedelbart upp med att ägna energi och tid åt något eller någon annan än det som verkligen ger något tillbaka. Var inte rädd för förändring! Du måste vara villig att sätta gränser, även för det egna beteendet, även om det kan kännas genant att ha varit så blind så länge. Kom ihåg att det är från och med nu som räknas, och att det bara kan bli bättre...

Hur går man vidare? Ställ en bukett nyplockade blommor i en vas. Iakttag dem i tretton dagar och se hur de blommar ut, vissnar och dör. Ta dem sedan till en helig plats där du gräver en grav. Lägg blommorna i graven, täck dem med jord samtidigt som du ber om nya krafter. Lämna kvar din smärta och sorg tillsammans med blommorna och gå iväg.


Kommentarer

OBS! Reklam och spam raderas. Svar på givna kommentarer hänvisas till era egna inlägg och inte till mina, då kommentarfältet inte är något klotterplank! Övriga kommentarer uppskattas och glädjer mig.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0