Köket, 06:00. Far sitter vid bordet och äter frukost innan jobbet. Jag svassar runt i min morgonrock.

Jag, skrålande/strålande: Men det gör detsamma för han är min soldat, någonstans i Sverige! - Vad skulle Du göra om jag sjöng för dig varje morgon?
Far, road: Du kan ta en ny slagdänga från nån gammal stenkaka varje dag.
Jag: Nu ska vi opp, opp, opp, opp på den gryende kärlekens topp, topp, topp!
Far, mäkta imponerad, skakandes på huvudet: Det är så bra! Du får till och med med reporna på skivorna.

Jag brister efter ännu en natts sömnlöshet ut i ett tio minuter långt gällt gapskratt efter förolämpningen. Far är inte sen med att stämma in och sätta müslin i halsen. Det finns talanger och det finns talanger, och jag antar att jag spelar i en helt annan liga än dem.