Haggan byter riktning (och sängkläder)
Trots att jag har så få kategorier i bloggen är det bara en som kommer till användning, vilket blir litet pinsamt då man går in på de övriga eftersom jag är en impulsköpare som ständigt ångrar mig, vilket betyder att jag i tio av tio fall inte vill ha det jag önskade mig en månad tidigare. Jag handlar betydligt mer (och snyggare) än vad jag utger mig för att göra i den materiella kategorin, men har inget behov av att göra ett nytt inlägg var gång jag dagit kortet i onödan, så för att röra om i grytan och hålla den kokande ett tag till kan jag för omväxlings skull visa det senaste tillskottet till jungfrukammaren!
Jag kom förra veckan till min förskräckelse nämligen på att jag efter att ha sovit med blott ett täcke och en prydnadskudde i 3,5 år på en sliten soffa (som för exakt sex dagar sedan släppte två fjädrar som om det var meningen att jag skall bort från den) inte äger något så självklart som egna sängkläder! Jag skyndade mig att ta hem tre identiska påslakanset (40 kronor styck), som likt väl utspädd O'boy smälter samman med mina blekbruna väggar.
Fastän avtalet inte har skrivits på än är det mindre än en vecka kvar till flytt. Därför kan jag redan nu tala om för mina kära läsare att den närmaste tiden i princip bara kommer att handla om förberedandet av det som skall bli mitt hem för ett år framöver, vilket kanske är förståeligt då detta är min första flytt någonsin. Jag har bott i samma hus i 20 år och aldrig vidrört en flyttkartong. Jag har inte ens varit på familjesemester utöver den där natten i Junsele för 13 år sedan och en annan i Vasa, Finland då jag satt instängd i garderoben och grät, rasande över att vårt rum var det enda som saknade guldsiffror på sin dörr och hade numret skrivet med blyerts (givetvis var det något personligt mot oss), så det här med nya platser ö.h.t. är outforskad mark.
Uppdatering 03:00: Jag glömde att tala om att jag var till Haparanda och IKEA för snart två veckor sedan. (Den som ser den kedjan som prisvärd vet inte hur man armbågar sig fram i den bättre begagnade världen.) Jag led under hela besöket, uppskattade resan i en stekhet bil mest (för att jag älskar att tala om komiska individer med högst originella smeknamn jag själv kommit upp med) och argumenterade nog mot diverse köp med "det finns billigare på Dollarstore" närmare 100 gånger (utan överdrift). Vi kom dock undan med en del nödvändigheter (hur nödvändig en 99-kronorspläd i miniformat nu är?) till ett skapligt pris. För 700 riksdaler fick vi den mesta av köksutrustningen vi behöver (det som återstår är diskställ och mikro), en dålig men duglig ursäkt till kristallkrona för vardagsrummet, ett chokladdoftande potpurri (jag gillade detta bäst och har inte kunnat sluta tänka på hur ljuvligt det skall lukta hemma hos oss då stanken från oanvända rör försvunnit), en ynklig liten dörrmatta som skall förhindra att smuts kommer in på den 100 år gamla gigantiska orientaliska hallmattan, samt ett antal saker utöver det jag inte lade på närminnet. Därmed förblir mitt så omsorgsfullt hopsatta kollage intakt (oförändrat och orört), men det kan jag leva med.