"Åh, det är helt sjukt! Jag är så jävla trött och det är bara måndag!"
"Det är fredag."

Någon dag skall jag ta tag i dagvillheten. Kanske på måndag?

Igår var skolans första dag - och vad jag bestämt även första dagen av sista termin på den eländiga vuxenutbildningen. Till hösten har jag andra planer; nämligen att jobba med vad skit det än må vara (utöver just skit, eftersom jag anser att de gamla som byggt upp landet som nu raseras förtjänar något mycket bättre än en person som inte kan hålla masken och dölja de äckelkänslor hon har av att hjälpa någon med sina toalettbestyr - sådana skall absolut inte arbeta inom vården) och uppleva en 30 gånger finare stad 30 mil söderut.

Senare på fredagskvällen kom C över. Det är första gången vi umgås på tumanhand under de 6,5 år vi känt varandra (tidigare har S av naturliga skäl alltid sällskapat eftersom de var tillsammans så länge och det är så jag känner C). Vi lagade broccoligratäng och bläddrade i ett par Illustrerad Vetenskap. Det var inte mycket mer än så, men det var trevligt.

Efteråt la jag mig i badet med mina nya Lush-produkter. Eller, kan man kalla något som legat i soptunnan i tolv timmar för nytt? Min mor fick nämligen dessa i julklapp och slängde dem p.g.a. den "vidriga lukten". Som tur var hann jag rädda dem, och som tur var för mig var det -20 grader ute, vilket gjorde att den "vidriga lukten" endast kom från sockerskrubben och tvålen, och inte från intilliggande soppåsar. Det måste vara det bästa med sopsortering (bortsett från hela miljöaspekten då, vill säga) - var sak på sin plats och ingen risk för råttor i kvantumkassarna. Sugarscrub kan jag varken säga bu eller bä om, men Father Frost-tvålen gjorde mig riktigt mjuk och len (hade gärna sett mer lödder dock, eller rättare sagt något lödder över huvud taget). Jag behövde inte ens smörja in mig efteråt vilken är en sensation (inte minst om vinterhalvåret när Body Shops kroppssmör för torr hy är min bästa vän), och att krypa ner under täcket för kvällen har inte varit så skönt sedan början av november (och före det har det inte varit skönt alls). Somnade innan klockan slagit 00:45 vilket var det tidigaste i år, och tro mig när jag säger att jag behövde de sovtimmarna mer än väl.

Vaknade kallsvettig efter en horribel mardröm vid åttasnåret (jag blev jagad av ett gäng nazister som började rycka upp dörrarna i min trappuppgång bara för att hitta och döda mig - jag satt skräckslagen vid brevinkastet och bad om att de inte skulle kunna höra mina andetag, men huruvida de fick tag på mig vet jag inte eftersom jag vaknade med ett klassiskt filmryck i sittande ställning efter det - jag har faktiskt aldrig vaknat så dramatiskt tidigare och trodde det var något exklusivt för filmvärlden, t.ex. när man förutspått något i en dröm och visas på TV4+) och somnade om eftersom jag inte vågade gå upp, men det är en annan historia.