Dags för årets stora fyndmarknad
Kom på att de enda bilder jag har från min tonår (de är få) bland annat innefattade dessa som är tagna precis på dagen för fem år sedan, den 25 oktober 2003. Samma dag hade jag varit på marknaden tillsammans med M och årets kap blev en batteridriven katt som det sedan skrevs låtar om. Jag minns att jag avundades min syster som hittade en Bettie Paige-tavla (tur att smaken förbättrats något sedan dess), var lika ung som Amy Diamond är idag (helt sanslöst! - ändå kände man sig mogen) och håret såg otroligt friskt ut. Vad skulle jag inte ge för att få tillbaka den färgen? Helt perfekt, i mina ögon!
Nu måste jag dock försöka avrunda så att jag kan vara vaken om sju timmar. Måste hämta ett släp och pengar ur bankomaten innan det är dags att spendera hälften så mycket av vad man hoppats på, eftersom det folk först och främst försöker sälja är söndertuggade leksaker ingen vill ta i med tång. Det värsta är att de emellanåt lyckas (se bild).
Oh, trevligt med lite gamla foton.
Jag tycker f ö att du borde återuppta bdb, men det vet jag iofs att du inte är så intresserad av :p
Haha, jag brukar också dra en sväng på Arcus med min kille, men det slutar alltid med att vi båda blir så äcklade av trängseln att vi bara står ut en knapp halvtimma. Det är dessutom den där lökiga lukten av de vidriga hamburgare som alla verkar envisas med att köpa (hallå magsjuka) och alla jäkla russin som går i snigeltakt längs borden för att stoppa upp all gångtrafik bakom sig (de vill ju ha chans på att få pilla på skräpet först av alla!).
Varför åker man över huvud taget dit, frågar jag mig själv. Varje gång. Dessutom är jag nu 30 cm för lång för att komma in gratis ;)
Jag tror faktiskt att jag har sett dig där någon gång.
Jenny: Ja, det är roligare med gamla än nya får jag säga. :) Fast nej, Bilddagboken kommer jag inte att börja använda igen. De få gånger jag fotar hamnar det på bloggen numera i stället.
Gråpyre: Haha, samma visa i år igen. Trängseln är outhärdlig! Blev efter tjugo minuters köande (dum som jag är hade jag glömt bort att folk faktiskt KÖADE för att komma in och stödja idrottsförbund genom att köpa snordyrt anisbröd bakat av hjälpsamma tonårsmödrar) där en halvtimme och lade ut lika mycket på parkering och inträde som på fynd.