Bloggare bildar eget fackförbund
Vi vet att med framgång kommer girighet, vilket märks på Tradera men också i de bloggar som inte ens omnämner en produkt (eller varför inte hela gymnasieskolan var man själv går samt gatan man bor på) för sin egen berättelses skull utan ersättning: "Jag gör inte gratis reklam", heter det. Gör inte reklam alls om du kräver att få betalt för att leva ditt liv och tala om vad som finns i det, säger jag. Tur att man inte hamnat där. Skall jag drabbas av ett sådant högmod skall det vara resultatet från en prestation något större än att leta material till en virtuell dagbok 8h/dygn. Det dessa människor tjänar tusentals och åter tusentals kronor på är vad vanligt folk pysslar med gratis. De kallar det hårt arbete och jämför det med ett hederligt jobb men kan trots summorna inte ens göra arbetet läsvärt och borde anmäla sig till en kvällskurs i kreativt skrivande. Jag vet inte om det är av ren slump som de största bloggarna ofta (undantag finns självklart, jag tycker bra om vissa) är de tråkigaste, men till stor del beror det på läsarna som består av 16-åriga fashionistawannabes med killproblem som ringer och röstar på ynglingar som inte ens hamnat i målbrottet i Idol. (Allvarligt, hur pinsam är inte Johan Palm som sjunger om det hårda livet han aldrig upplevt i pojkrummet hos mamma och pappa, och drogmissbruk när hans första fylla lär vara på sin höjd ett år gammal?)
Jag får något himlande i blicken (läs: ögonen) när jag tänker på att "bloggare" kommer vara ett accepterat yrke om två år. Snart kan vi se Bloggorganisationen i Sverige med ungmoderaten Blondinbella som facklig ledare, stridandes för att även långtidsbloggpausande skall få ut full inkomst. Men innan ni ansluter er, kära vänner, tänk till en extra gång! Tjänar du tillräckligt för att vara till någon nytta för dina kamrater, och hur många kommentarer kan det orättvisa behandlandet ge dig? Kommer Bloggorganisationen få tillräckligt mycket annonsutrymme för att det skall vara värt att ta upp kampen för just din blogg och möta dina behov? Jag skulle inte vara så säker, så innan ni dras med av löften om guldarmand och gröna goodiebags; ta en minut och fundera om det är en hiss eller diss. (Känns det inte helt rätt kanske SAC kan vara ett alternativ.)
Mmmm, ibland undrar i alla fall jag hur alla dessa dussin-bloggare kan ta sig själva på allvar. Lite självinsikt borde de skaffa sig :/
Jenny: Dussinblogg var ett helt nytt ord för mig. Vad menas med det? När man postar ett dussin inlägg/dag?
När jag var yngre så tänkte jag alltid att författare, det var något speciellt det. Tänk att kunna se sin bok i tryck, öppna den och höra det där svaga knastrandet av ny bokrygg och se sitt namn i tryck på den. Nu kan vem som helst få en bok tryckt, det är bara att knata in på hemsidor och trycka den själv. Verkligen vem som helst. Alla skriver ut sina dikter som borde må bäst av att vara på ett diktarforum och en hoper med Berny Pålsson-kopior skriver om änglar och rakblad samtidigt som de drömmer om att färga håret i svart och blont.
Bloggare förstår jag inte, varför ska de få betalt för att skriva dagbok? Pah! Börjar de sin karriär med att lämna inbetalningskort i dagboken för sina snokande småsyskon som smyger in på deras rum också?
Jag följer hellre ditt skrivande än något annat och det är sorgligt att flera hellre vill läsa om halvkändisars magvanor på grund av deras matallergier än att läsa dina ord som faktiskt säger något mer än "jag var SÅ FULL på (lägg in valfritt namn på inneställe i Fjollträsk här)!".
Sluta inte skriva, jag kommer sakna dig i så fall.
Är du bekant med ordet "dussinmänniska"? I alla fall gjorde jag ett eget litet uttryck av det. Dussin-, dvs att det är något som är väldigt icke-originellt. Ungefär :)
Jag är kluven till bloggare som yrke, mitt problem är väl snarare hur godtyckligt framgången utdelas. Det finns vissa bloggar som man kan känna "förtjänar" pengarna och uppmärksamheten bättre - å andra sidan, det är ett synnerligen demokratiskt tillvägagångssätt, det som folk vill ha säljer (eller i detta fallet får läsare).
Jenny: Ah, javisst. Då hänger jag med igen. :)
