Varför tillåter jag mig själv att försova mig? Trots att jag vaknar sex somnar jag medvetet om upprepade gånger efter varandra. När jag missat första lektionen tänker jag att jag åtminstone skall vara i tid till den andra, men i stället fortsätter jag slöa tills jag missat även den, och när jag slutligen drar mig upp har klockan passerat tolv. Det var det här beteendet som fick mig att komma efter i skolan från första början. Jag måste sluta upp med dessa fasoner, sluta vara så förbannat lat. Jag skulle kunna klä på mig nu, gå de där 500 meterna till bussen, byta buss i centrum och hämta ut mina skor jag så desperat behöver. Om jag kommer göra det? Nej.

I lördags var jag och "storhandlade". Fyllde två påsar till brädden och tänkte att jag måste ha handlat för resten av månaden. När jag packar upp visar det sig att jag inte ens har ingredienser för en komplett middag. Däremot är jag två Lipsmackers, en back cola light och en spegel med guldram rikare. Igår försökte jag snygga till lägenheten eftersom min farmor samt morfar skulle komma förbi för att få se hur jag bor. Eftersom de kom tidigare än bestämt (finns det något mer frustrerande än då folk kommer innan utsatt tidigast-tid?) blev jag tvungen att kasta in alla kläder, papper och böcker var plats fanns tillgänglig varför jag återigen måste riva ut allt för att hitta något. Så mycket för den städningen.

Nu skall jag äta kesoplättar med hallon (tillägg: äckligt överskattad rätt, man får halvera portionen om man inte vill slänga hälften) och titta på wfgo.net. Jag har inte gått ner ett gram sedan i fredags då jag frossat i vaniljyoghurt, kokos och halvtinade blåbär hela helgen (vilket inte stillar någon hunger alls men däremot orsakar nedkylning och magont), och måste se till att jag hinner gå ner i alla fall ett drygt halvkilo innan nästa redovisning. Det är det som är så tacksamt med skola/arbete; du hinner inte äta frukost, när du väl är där kan du inte småäta och inte heller efteråt eftersom du stupar av utmattning när du kommer hem.

Uppdatering 17:45: Skorna passade varken på längden, bredden eller höjden p.g.a. de abnormt höga vristerna; det blir retur i morgon. Då det var det enda paret jag eventuellt skulle kunna ha är jag nu utan vinterskor. Antar att jag får amputera fötterna innan årstiden skiftar. Underbart!