Jag mår fruktansvärt dåligt över hur jag har ätit denna helg, och så gör även vågen. Skulle jag redovisa vikten idag hade jag fått lägga på två kilo, för något som inte var till någon njutning. Jag hoppas att tisdag, onsdag och torsdag hinner förlåta mina synder, samt att jag även samlat på mig en del vätska de senaste dagarna som förklarar några av grammen. (PMS vet jag inte ens vad det innebär då jag är en konstant instabil hagga, men att svälla är min kopp choklad med vispgrädde...och säkert ett par skedar sirap.)

I fredags köpte jag en tofurätt lika dyr som osmaklig, därefter godis då Willys hade extrapris. Eftersom jag promenerade från stan och hade promenerat desto mer inne i den, kändes det som att jag kompenserade för detta trots att passet (som jag ej orkade gå på eftersom jag hade sprängande huvudvärk och kroppen hungrade) blivit inställt. I söndags fick jag pizza (So not worth it!). Mådde illa efter halva, men då jag inte kan sluta när jag väl börjat åt jag upp. Idag hade jag inte tillfälle att laga mat varför det blev en smörgås, och när jag nu kommit hem och ser att det givit resultat, skulle jag kunna döda mig själv. Men jag tänker inte döda mig själv. Gör jag det nu blir jag inte ihågkommen, och jag går inte och dör om jag inte vet med mig att folk skulle sörja. Därför funderar jag på om man skulle skaffa sig en lätt skyddsväst, utifall att någon skulle få för sig att gå till attack (och nej, jag har ingen nu, utifall att någon skulle få för sig att prova om det fungerar - snälla, gör det inte!). Jag undrar vad en bättre begagnad kostar?

Till veckan skall jag försöka hitta en ny sport-bh samt en lång t-shirt att träna i, för jag vill inte göra mig känd som tjockisen med Eminem-tröja (M skrattade då hon såg den eftersom hon trodde att jag bara dragit ett evighetsskämt - här har man i godan ro trott folk accepterat ens hiphopsida, och så har de i stället trott att man skojat, haha!). Därefter skall jag träffa tränaren jag bokat tid med. Tycker det känns aningen besvärligt att ha en manlig PT, men det är aningen besvärligt att gå till tvättstugan med och det går vägen, även om det blir max en gång i månaden - inte undra på att jag hatar att tvätta när jag drar med mig hela garderoben!

På bussen i morse hade jag inte tillräckligt med pengar på kortet. Jag frågade om jag kunde fylla på det där eftersom jag gjort det tidigare, varpå mitt nu högaktuella hatobjekt arrogant snäste åt mig att; "det har du inte alls"(?!). Jag, som redan var försenad, hävdade att jag visst gjort det (så sent som förra lördagen, men han kanske är för tidig i säng för att ha kört en halv åtta-buss), medan han fortsatte att säga att det inte hänt. Jag kände hur vreden steg då ingen skall komma och säga åt mig vad jag gjort och inte gjort, som om jag inte skulle vara klar i huvudet. Jag var väldigt nära att bekräfta hans anklagelser och tappa besinningen helt. Hade det inte varit för att tjejen bakom mig varit så snäll att hon drog sitt kort två gånger och betalat min resa, hade jag missat hela skoldagen. Man blir alltid lika förvånad och glad då det någon gång visar sig existera så godhjärtade människor! Tusen tack, damen!

Väl framme fick vi veta resultatet på spanskaprovet, var jag "bara" fick VG den här gången. Hade fått MVG om det inte varit för att jag skrivit llamo i stället för llama i varje mening (varför gjorde jag det?). Jag fann mig i det efter några klagostön, men kokar inombords: Hade det varit för att jag inte visste korrekt svar hade det inte gjort något, men nu var det rent slarv! Det får vägas upp med ett ännu hetare (går det?) låtsasspanskt filmklipp i gråskala.
Senare tvättade jag fönster och hackade is. På kvällen var jag på body balance. Det var release av ett nytt pass vilket var skönt. Body balance är en varsam blandning av yoga, tai chi och pilates. Med hjälp av fokusering, andning och en serie av utvalda rörelsekombinationer tränar man styrka, balans och rörlighet till mjuk musik. Man går inte därifrån med svetten rinnandes, men det är mycket som skall sträckas och det kräver (precis som namnet avslöjar) god balans, vilket är ansträngande (benen darrade konstant), så träningsvärk får man! Jag tänker fortsätta gå måndagar eftersom jag upptäckte att detta faktiskt är ypperligt för mig som både är stel och öm, har tvivelaktig balans och måste lära mig att "andas rätt". Allt detta är sådant som är viktigt för en skådespelare i allra högsta grad. Det handlar således inte bara om viktminskning. Ibland är det svårt att tro mellan valkarna, men kroppen är mer än fett.