Flera decimeter snö har lagt sig över Luleå under dagen. Någon vår i sikte är alltså inte att tala om. Nytt hår, däremot. Tonade det igår kväll med L'Oréals Ljus Guldkopparblond. Har använt den tidigare men då satte den sig inte ordentligt och skillnaden blev knappt märkbar. I tron om att det skulle bli lika litet förändring denna gång lät jag toningen sitta tiden ut, och till min stora fasa insåg jag att jag tack vare en tesked av L'anza Trauma Treatment (en mycket bra och framför allt extremt dryg produkt för kemikalieförstörda hår) nu var i det närmaste rödhårig. Jag kände paniken komma krypandes och det var med darrande händer jag lyfte upp hårtork och fönborste.

Resultatet blev mörkare och framför allt rödare än väntat men jag gillar det faktiskt bättre än den mulåsnelika färg jag haft sedan jag fick det idiotiska infallet att bleka om det förra månaden. Det är skönt med förändring, men med min vanliga hårotur lär det vara helt urtvättat på två veckor. Dock är ojämnheten ett stort minus. Färgen fäste inte alls på vissa ställen varför man nu i stället kan ta mig för en gråhårig i förnekelse, vilket jag förvisso också är (om än på onaturlig väg). Nästa gång använder jag mig av Ljus Guldblond Koppar från samma serie. Mycket fantasifulla namn där, omöjliga att blanda ihop.

Nu skall jag åka till flygplatsen och hämta upp N, som bör vara framme snart. Det känns bättre idag; jag vet att ångesten kan slå tillbaka när som helst men just nu känns det OK och den tiden tänker jag ta till vara på. Min klänning luktar svett, men jag orkar inte byta. Det är ju ändå läggdags snart.