Inte ett gott avslut på detta helvetesår

Har drabbats av ett sjukdomstillstånd som hållit mig sängliggande förutom de minuter jag varit uppe för att dricka/gå på toaletten i nästan tre dygn, varför jag i natt hölls vaken och när jag klockan åtta i morse lyckades somna blev liggande till nu. Halsen är röd, skaver och rosslar, näsan är mer täppt än normalt, febern stiger och tröttheten slår ut mig. Nyårsafton må vara skrattretande överskattat och det är absolut ingenting jag bryr mig om, men det är sällan man får träffa så mycket människor och hemvändare varför det är tråkigt att inte kunna gå ut när håret blivit så lockigt, men jag måste tänka rationellt: Varför skall man träffa människor för fem sekunders trivsel innan verkligheten kommer över en (du betyder ingenting ändå för de här människorna, ditt parti är det sista de skulle ta), när det viktigaste är att kurera sig så att man orkar med kommande terminstart? Som jag är nu vore det vansinne att bege sig ut någonstans och likaså att uppsöka en roligare förfest eftersom jag skulle svimma av utmattning. Det tar nog mycket på krafterna att sitta upp trots alvedonknaprande, pressade citrusfrukter och full påpälsning under tjock filt. Fick till och med ställa in läkarbesöket igår, och orkar jag inte sitta på en stol i 40 minuter orkar jag inte tvångsdricka alkohol, eftersom utgång är en mardröm utan, och stå inne på en klubb i fyra timmar, svettig och borta (i stället för skumpa insuper jag en annan värdig dryck; mitt eget blodutblandade slem - skål!).

I stället blir det till att fortsätta vilan och förbanna att 2008 inte hade något att komma med, att det var det mest meningslösa året i mitt hittills 21-åriga liv som inte innehöll en enda positiv sak under sina 365 dagar. Det var dåliga prestationer, uppgivenhet, besvikelser, sjukdom, viktökning, dödsfall, hemlöshet och idioter. Jag ser inte fram emot vad 2009 har att ge, för alla vet att det alltid kan bli sämre och jag känner på mig, att sämre kommer det fan också att bli. Jag har ju precis allt 2008 hade att vänta, men med mer studier, mindre pengar och större ensamhet som omsluter allt jag gör. Man kan säga att mitt mående idag sammanfattar hur 2008 var alldeles perfekt. Inte undra på att man älskar livet.

Så ha nu en riktigt god nyårsafton, era lismande kokosbollar. Hoppas ni självutnämnda raketmästare får fingrarna avskjutna i stormen. You deserve it! Och nej, det stämmer inte att vad man gör under tolvslaget kommer styra hur ens kommande år blir. Vore det så väl hade jag stått litet väl rusig i en hamn iklädd en partyhatt varje helg. Så blev inte fallet.

Förresten finns det bara ett fåtal platser kvar nu i Grupp 6 på Barskolan. Anmäl er nu så kan vi jämföra drinkar på Mallorca i augusti!

Happy birthday, Dear Heartsick

Din äckliga fitta. Du är så jävla vidrig och att du ens försöker vara en i mängden och göra något av dig själv är så jävla patetiskt, för du kommer alltid förbli samma vidriga vanskapelse. Ditt förvridna kranium man undrar ifall det tillhör en människa, din äckliga utskjutande haka, din ursäkt till näsa och ditt för varje dag växande ansikte som förminskar dragen ytterligare är en syn som kan få vem som helst att välja syra i ögonen. Hur ful du än tycker att någon är skall du veta att du är alltid och undantagslöst så mycket fulare, och det borde du ha fattat när du ständigt får det bekräftat i handling såsom undvikande och ignorans.

Jag hoppas att du tar detta till dig och sedan tar ditt liv. Det sista världen behöver är ännu ett fetto som förpestar luften med sin stank och tar upp bussätena, för du vet själv så jävla väl att du aldrig kommer ha orken att göra något åt det. Det är ingen idé att du försöker och det spelar ingen roll vad du säger eller gör. Ingen kommer någonsin att älska dig. Nu fyller du till råga på 21 och ingen har hittills älskat dig och de få som en gång för så länge sedan att det inte längre räknas utgav sig för att tycka om dig lämnade dig hela högen. Det betyder något. Det betyder att du inte betyder något. Inse det, din misslyckade föredetting.

SE PÅ DIG SJÄLV, FÖR HELVETE! DU ÄCKLAR MIG DIN JÄVLA SUGGA! GÅ OCH DRÄNK DIG I EN BASSÄNG MED SMÖR OCH SPAR LITET ÅT DIG SJÄLV VET JAG. OM DU VAR HÄR SKULLE JAG SLÅ IN SKALLEN OCH SKÄRA HAKAN AV DIG. HUGGA AV DE STUBBIGA JULKORVARNA TILL FINGRAR OCH STEKA I SMÖRET DU SEDAN SKALL DRÄNKAS I. JAG SKULLE TA DINA HÄNGIGA BRÖST, TRYCKA NER DEM I EN KÖTTKVARN, MALA DEM TILL FÄRS OCH ÄTA TILLSAMMANS MED FINGRARNA. LÅTA ÅTTONDEKLASSARE MED MER LIVSERFARENHET ÄN DU DISSEKERA DITT HJÄRTA PÅ BIOLOGILEKTIONEN. FY FAN VAD JAG HATAR DIG! FATTAR DU INTE VILKET OÄLSKAT ÄCKEL DU ÄR? VAD FAN GÖR DU HÄR? FÖRSVINN! DU KOMMER ÄNDÅ ALDRIG ATT LYCKAS FÖR DU ÄR FÖR FET FÖR ATT SÖVAS OCH BLI GJORD TILL MÄNNISKA. DET ENDA DU DUGER TILL ÄR ATT ÄTA! DU KAN KÖPA HUR MÅNGA JÄVLA PARFYMER DU ÄN VILL MEN DU STINKER VÄRRE ÄN DEN SOPKORG DU INTE TÖMT PÅ TVÅ VECKOR OCH DU KAN GÅ TILL FRISÖREN HUR OFTA DU VILL MEN DU KOMMER ÄNDÅ ALDRIG BLI FRÄSCHARE ÄN HÅRET SOM STOCKAR DITT AVLOPP! DU KAN VARA HUR TREVLIG DU ÄN VILL MEN INGEN KOMMER GILLA DIG ÄNDÅ FÖR DU VET SÅ VÄL ATT DET SOM SKALL KALLAS UTSEENDE OCH SOM PÅSTÅS INTE SPELA NÅGON ROLL FÖRSTÖR ALLT OCH KROSSAR VARENDA TANKE PÅ EN FRAMTIDA KARRIÄR. VEM VAR SÅ DUM ATT DEN BANKADE I DIG ATT TRO ATT DU HAR EN CHANS? DU FÖRTJÄNAR VARENDA JÄVLA TÅR SOM KOMMER UR DE DÄR FISKÖGONEN! HAR DU TUR KANSKE DU FÖRLORAR EN KALORI, MEN DET VET VI JU ATT DU INTE HAR! VARFÖR KAN DU INTE BARA GÖRA DET ALLA HOPPATS PÅ IFALL NÅGON HADE VETAT VEM DU VAR, TA DIN PATETISKA LILLA SJÄLVDESTRUKTIVA SIDA, ÖPPNA KÖKSLÅDAN OCH KLIPPA TILL?!

08.12.26

Det har varit dåligt med uppdateringar under hela december, månaden jag hatar mer än någon annan. Det talas om vinterdepressioner, men en specifik decemberdepression tio gånger värre än den normala känns mer aktuellt. Att skriva om vardagsbetraktelser som gjordes för en eller två veckor sedan och halvt om halvt försvunnit ur minnet är bara onödigt, men i lördags var jag åtminstone på en trevlig om än fullsatt inflyttningsfest på Hertsön (jag gjorde dock inte så mycket annat än att gå runt och be folk betygsätta min drink och missa bussen varpå jag fick betala dubbla pengar för nattbuss, men jag träffade även flera jag inte sett på länge vilket var roligt; det pratades mormoner, stekare och kväkare). Meningen var att jag skulle gå på julfika dagen därpå, men jag äcklas så av tanken på att behöva passera den lägenhet jag gjorde misstaget att bosätta mig i ett kort tag. Så jag lät bli.

Jag är så trött på att vara ensam och blir ännu tröttare då jag tänker på att den klänning och hatt från staterna som jag redan fick betala 200 för i frakt kostade mig 300 kronor i tullavgift (aldrig att jag chansar fler gånger för att få ett halvdant plagg från staterna). Nu blir den hängande i garderoben liksom alla andra festkläder jag har men aldrig får tillfälle att använda, vilket bland annat innefattar två Viktor & Rolf-klänningar jag sett blivit sålda på Tradera för 1000 kronor styck. Jag skulle säkert kunna få mer för dem då mina är i storlek 44 och mer svåråtkomliga än 38:orna, men jag behåller dem hellre själv än att sälja dem vidare till någon som inte förtjänar så vackra kläder på grund av att jag är ett oönskat sällskap och inte har någonstans att gå.

Jag känner mig så obetydlig och ser ingen mening i att ens försöka. Dan före dopparedan grät jag så att grannarna hörde och det att jag gråter är en utlösande faktor till ännu fler tårar; tanken på att någon måste sitta ensam och bli röd av gråt snarare än av tomteluvor i jultider är så sorglig, även om det är en själv det handlar om. Jag självömkar inte, jag känner empati med mig själv. Jag blir så ledsen av de stackare som måste känna ensamhet under en högtid som skall främja gemenskap, och att jag råkar tillhöra skaran hör egentligen inte alls dit.

Så det här med att "försöka ha en god jul" blev det inget av. Jag har inte ens haft tänt granen jag klädde sista november mer än en sammanlagd timme då jag tittade på dubbla avsnitt av South Park och ville ha ljus så att jag såg att äta av yoghurten. Men nu är det över. Julen är utdansad och bortglömd. Det enda folk tänker på nu är de fester som återstår innan det nya året kommer igång. Jag tänker dock inte eftersom mina nyårsplaner gick helt i stöpet då mitt sällskap valt att bege sig till förhatliga Skåne, men vid det här laget är jag van att allt man gör är till besvikelse. Jag skulle gå på Annandagsfesten, men efter att ha varit ute igår orkar jag inte betala inträde för att vara fulast på ett ställe som är fullsmockat av okända ansikten, alla snyggare än en själv.

Gårkvällen var tråkig och musiken usel men OK för att vara en utgång då jag 1) kom in gratis och sparade 100 kronor 2) stötte ihop med några f d skolkamrater (efter omständigheterna är det nu med blandade känslor jag ser tillbaka på den tiden, men bortser man från de få man inte skulle bry sig ett dyft ifall de fick hälsenorna kapade och ögonen utstuckna - vilket man gör - kan man komma undan smärtfritt) men inte mer än så. Ingenting blir nånsin mer än "helt OK", och då tar jag ändå i för att jag inte orkar bli personlig och dra upp min historia (när någon sedan frågar varför det "bara" är OK vill jag slå till dem, skulle OK vara något dåligt i deras liv har de det jävligt gott ställt). Jag hatar dyra drinkar (P2 måste för övrigt vara en av de absolut mest överskattade drinkarna - dålig! vad är det folk gillar med den som gjort den så populär?), att bita ihop och vara trevlig mot folk man skulle vilja sucka rakt upp i ansiktet och skulle ljuga om jag sade att jag går ut för att få en rolig stund. Att gå på krogen är inte roligt. Jag går ut för att bli full och göra något annat än att sitta ensam hemma, men i 9 av 10 fall inser man att det kanske hade varit bättre att stanna i bostaden ändå. Inte minst då arrangörerna är fotogalna och tror att någon uppskattar att hitta en bild av sig själv i en vidrig rörelse. Den främsta anledningen till att inte gå ut är för att man inte har möjligheten att göra sig snygg och därmed måste spendera kvällen med ryggen mot väggen för att undvika att hamna på bild till varje pris. Tyvärr kommer man ändå inte undan, vilket är en perfekt anledning till att hålla sig gömd till det att nya bilder läggs upp och de gamla faller i glömska.

40 frågor, 40 svar

De spelar Gangsta's Paradise på Rix FM (sitter på Örnäset med en elva år gammal dator utan högtalare varför jag har en bergsprängare från '92 på stolen intill mig och hörsnäckorna ikopplade) och jag får något vått i ögat som inte är av sorg. 90-talets hiphop var guld jämfört med dagens (bortsett från crunken då, förstås).

1. Pratar du fortfarande med personen du kysste senast?
Pratar rimmar på hatar. Jag har alltid varit bra på rim (det var till mig folk kom och ville ha julrim skrivna) och svaret är nej.

2. Har du sett din bästa vän gråta?
Har ingen, men nej.

3. Vilka vitaminer tog du när du var liten?
Hur skall jag kunna minnas det? 

4. Vad åt du senast?
Knäck. Jag mår illa.

5. Har du fått någon komplimang idag?
Nej. Eller, min far sade att skivomslaget jag gjort var roligt. Det är väl en komplimang.

6. Har du varit med i en rättegång?
Nej.

7. Är du polare med grannarna?
Nej, jag skyndar mig förbi dem så jag slipper vara god granne och hälsa.

8. Vilka språk pratar din mamma?
Hon kan med nöd och näppe göra sig förstådd på svenska.

9. Vilka länder har du bott i?
Sverige. Nästa höst kan jag svara Spanien med, bara för att framstå som mer världsvan.

10. Senaste piercingen?
Tog hål i öronen när jag var 17. Det varade inte länge.

11. När åkte du bil i mer än 15 minuter senast?
Idag. 1) Jag bor i Norrbotten. 2) Det är jul.

12. Gay?
"Gays" (fjollor) suger, och inte enbart bokstavligen.

13. Har du däckat/spytt för att du druckit?
Ja, jag dricker alldeles för hastigt.

14. Har du äggat någon?
Nej. Varför skall höns behöva lida extra för att jag skall kunna ta ut hämnd på någon?

15. Har du täckt någons hus med toalettpapper?
Så onödigt.

16. Suger det här?
Jo, det var då en alldeles förskräckligt tråkig lista.

17. Har du varit på stranden?
En gång, i Grekland. Jag stönade och bad om att få gå därifrån.

18. Har du haft en stalker?
Ja, men jag ser det som en helt jävla fantastisk komplimang att någon finner mig så intressant att de bara måste få veta mer. Det är ju för deras skull jag gör detta. "I want him to know what I know. I want him to know I want him to know."

19. Minns du dina/din musiklärares namn?
Ja, det var ju det alla mobbade honom för.

20. Hur bra är din syn?
Själva synen är det inget fel på, men ögonen är ständigt trötta och överansträngda. Jag misstänker brytningsfel av något slag, för det har varit så här i drygt tre år.

21. Har du varit på ett party?
Ja.

22. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Nej. Jag kan inte ens simma med spigg.

23. Vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i ditt syskon?
Jag skulle dels förstå dig och dels bli svartsjuk för att det inte är mig du älskar. Vi är ju trots allt av samma skrot och korn; lika smarta och långhåriga blondiner båda två, födda av samma hjälplösa kropp. Det enda som skiljer oss är sexualsyn, musiksmak, klädstil, trosinriktning och attityd.

24. Har du varit utomlands?
Ja, en gång. Jag räknar inte Alko ett par kilometer innanför finska gränsen och inte heller det där dygnet i Vasa som sexåring.

25. Har du sett din bästa vän naken?
Har ingen, så nej. Dock känns det inte som om vuxna näckar inför sina vänner såvida de inte är medlemmar i samma bastuklubb.

26. Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Har bara varit på en vigsel.

27. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål?
Nej. De förväntar sig ingenting vad gäller mig och skola.

28. Var är dina syskon just nu?
På jobbet i Värmland.

29. Vad var den senaste drömmen som du minns?
Senaste drömmen handlade om en stor kombinerad idrottsarena/nattklubb/köpcentrum var man var tvungen att lösa ut sina skor för att få lämna byggnaden. Där fanns även lägenheter (jag hade en helvit från golv till tak) och en person jag ogillar starkt som dumförklarade mig inför sina vänner. Om jag inte missminner mig blev hon överkörd av ett stort ångvältslikt fordon inuti lägenheten. Jag brukar känna starkare i drömmar där jag dödar någon men jag antar att det inte låg någon som helst ånger i detta dåd utan endast kändes bra. Låg till och med kvar för att kunna gotta mig i det.

31. Vilken tid gick du upp imorse?
Efter elva.

32. Vad ska du göra i helgen?
Fylla år, försöka koppla av innan årsskiftet då jag skall sätta igång med pluggandet och nyttig(are) mat.

33. Vad står det i det fjärde smset i din inkorg?
"Men herregud, jag läser kommentarer på Aftonbladet och slås av hur otroligt naiva och dumma folk är. De pratar om det privata barnsjukhuset i Sthlm och förfasas över att sjukhuset inte tar emot kroniskt sjuka barn. Men vad trodde de? Att privata vinstdrivna sjukhus skulle ägna sig åt kostsamma saker som att ta hand om svårt sjuka barn som inte får teckna sjukförsäkringar som täcker vårdbehovet? Knappast. Mest sur blir jag över att folk är såna dumma skallar som tror att världen är snäll och kapitalismen bara existerar i fantasin."

34. När var du riktigt sjuk senast?
Jag är konstant "sjuk". Var dock riktigt sjuk i början av terminen då jag hostade och snorade konstant i tre veckor. Inget bra första intryck, men jag är van vid att göra dåliga intryck.

36. Vad finns i din bakficka?
Har inga bakfickor, såvida du inte syftar på tarmfickor. Ni kan ju gissa vad som finns där.

37. Har du färglinser?
Nej. Standardmodellerna fungerar inte i mina ögon utan flänger omkring vid varje blinkning, men jag väntar ett gratispar från fargadelinser.se.

38. Vad gjorde du klockan 2 inatt?
Kom på att jag lovat göra en skiva åt min far i "julklapp" och satte igång att ladda hem musik. Det vill säga igår natt. För en timme sedan satt jag här.

39. Vad är det första du gör på morgonen?
Jag somnar om. Ställer alltid klockan tidigt eftersom jag tar en evighet på mig att vakna. Jag är inte kontaktbar och struntar fullständigt att det ringer någonstans i fjärran. Min far trodde nog att jag tagit livet av mig i morse efter att jag storgråtit i telefonen kvällen innan och velat dö. Det lät så på honom.

40. Vad ska du göra efter det här?
Gå och lägga mig efter att inte ha sovit mer än tre timmar i morse så att jag orkar upp och titta på barn-tv. Julotta är jag för trött för. I stället blir det Babe (inte för att den är bra utan för att jag vill kunna titta och tänka "Lillgris!") och Emil i Lönneberga.

Rix FM fortsätter med Dido och Lugna Favoriter med Cecilia Wennersten. Det är pest eller kolera, trots att Cecilia Wennersten en gång i tiden var min barndomsidol. Ni kan ju gissa varför (nej, inte för att hon älskar att se mig när jag sover och andas).

Lil C - Jingle Bells



Lil C alias Tomtemor önskar Haggans alla läsare en välsignad jul med sin egen version av Jingle Bells.
(Som vanligt är det "HQ" som gäller för bättre kvalitet.)

Jag har bestämt mig

Terminen är avklarad, men inte alla kurser. Provet i naturkunskapen gick inte bara dåligt, det gick inte alls. Jag hade fyra timmar på mig, men gick efter fyra minuter efter att ha sett redan efter fyra sekunder att jag inte skulle klara en enda fråga. Jag skall läsa kapitlena under jullovet och samtidigt göra rapporterna, så att jag kan göra om provet vid terminens början. Problemet blir att jag p.g.a. detta och lärarens ovilja att ange att jag har "rest" kvar, blir tvungen att registrera om mig för kursen och har därmed inte tillräckligt med timmar som krävs för att få studiebidraget (de där papperslapparna hade behövts mer än väl). Jag har som sagt även kvar matematiken och hoppas därför att valda datorkurser är enkla så att jag inte behöver stressa ihjäl mig, vilket jag såklart ändå kommer att göra. Det är ett under att mitt blodtryck visat sig vara rentav förträffligt, trots att mitt liv består av stress och dåliga vanor. Dock verkar alla i min släkt ha lidit av någon form av blodtrycksproblem, så det kommer nog som en tullavi med posten; oväntat, snabbt och aldrig kostnadsfritt.

Och för att återgå till ett tidigare inlägg från denna månad, så har jag bestämt mig för vad jag skall göra. Jag tänker åka på omtalad utbildning då det alltid är bra att ha en sådan med sig i bakfickan, även om det inte är vad man planerar att syssla med. Det är bra att ha som extraknäck. Jag får lära mig något nytt och det är dessutom en upplevelse. Observera att jag inte åker för att det är något jag drömmer om utan för att jag vill göra något till syntes helt oväntat och olikt Cecilia. Jag vill inte fastna i en roll (vilket jag uppenbarligen gjort då folk trott att jag skämtat) utan bevisa för mig själv och omvärlden att jag är mer än vad man tror, och dessutom öva upp min sociala kompetens, något jag nu blir tvungen till då det är ett vida känt faktum att det oftast är stekare som söker sig till varmare breddgrader för sommarkurser. Hur skall en orubblig cyniker längst ut på vänsterkaten med ena foten i 1930-talet och andra i The Dirty South hantera detta? Jag tycker det låter som ett perfekt upplägg för ett socialt experiment som kommer att hjälpa mig med mina framtida skådespelarplaner (för det är ju trots allt det jag vill satsa på). Det blir ett äventyr som heter duga, och då samtliga av tidigare elever inte verkar ångra sig en sekund kan det ju knappast vara outhärdligt, även om man personligen inte känner att det är ens egen kopp te det rörs om i (för att man helt enkelt har olika intressen).

Jag åker alltså inte med ambitionen att komma hem med ett MVG utan för att få bort tankarna från komvux, vilket i sig borde göra min resa väldigt enkel (även om kursen givetvis innehåller mycket arbete). Att det är en nybörjarkurs och inga förkunskaper sedan behövs är ett plus. Även fast gruppen innehåller ytliga människor som öppet och obrytt äcklas av fula och feta tänker jag göra det, för jag kan inte låta andra hindra mig från att prova på något nytt. Om jag i stället stannade hemma för att jag inte klarar av tanken på att bli hånad för mitt utseende vore jag feg eftersom det lika gärna kan hända på väg till Konsum som på skolan och i någons blogg, som det kan göra utomlands. Skulle jag låta bli att göra något jag från början ville testa för min egen skull, skulle jag bara spä på fördomen om den tragiska tjockisen som inte kan ta tag i sitt liv och sätter sig i ett hörn och tröstäter vid minsta motgång.


Jag har inte velat vara för ivrig med att berätta det eftersom allt alltid lyckas rinna ut i sanden då det gäller mig och för att jag vet att rykten lätt börjar gå bland snokande idioter med mindre att göra än en själv (då kan ni ju tänka er hur illa det är, jag har alltid sett mig själv som Inge-Liv, den missförstådda norskan, men det finns alltid de som skall vara värst), men det är som någon redan antagit en bartenderutbildning på Mallorca jag antagits till, och första delbetalningen gjordes i fredags. Jag har en veckas ångerrätt och även om jag senast idag väldigt gärna ville använda mig av denna när jag läst om några av gruppmedlemmarnas åsikter om saker och ting, kommer jag att ångra mig mer om jag ångrar mig nu. I juli 2009 åker jag därför till Mallorca för att utbilda mig till flaskkastande drinkblandare och när jag kommer tillbaka i augusti skall jag också vara kvalificerad för att arbeta i vilken bar som helst, var som helst. Fortsättningsvis är det alltså mig ni skall anlita för att göra välkomstdrinkar på era fester. Jag gör det helt gratis, för jag behöver all träning jag kan få. Det är därför jag måste börja ganska snart och göra kommande sex månader till sex nyttiga sådana.

Jag vill tacka för era uppmuntrande kommentarer samt ge enormt med cred till Louise, som är litet av min förebild vad gäller att ta sig an nya utmaningar. Hennes visdomsord blev avgörande för att jag skulle fatta beslutet, då hon bara är 24 men redan har sett mer av världen än vad de flesta kommer ha gjort vid sin dödsbädd. Om fler bara hade hälften av hennes mod! Hoppas du får en riktigt god jul var du än befinner dig då (Daisy och övriga hälsar så gott tillbaka)!

/Din moralkaka och blivande bartender i bloggosfären

Önskelista 2008

Jag blev utmanad av Luella och utmanar i min tur de manade.

Tre hårda klappar
♥  Versace Bright Crystal. Jag erkänner att det till stor del är på grund av den fantastiska flaskan. Doften får tre diamantkorkar av fem möjliga och är således inte det godaste jag sniffat på, men så är jag kanske inte den som skall lukta "mjukt, friskt och glamouröst". Jag har ju en idé om att jag både ser ut att lukta som och faktiskt även luktar kodynga.
♥  Clinique Pore Minimizer Instant Perfector eller Dr Brandt Poreless Pores No More. Jag är trött på att gå runt med en hushållsost med extra många hål på näsan och behöver något som fyller ut porerna så att sminket ser jämnt och fint ut.
♥  Smycken. Jag älskar smycken, men är för sparsam för att köpa dem själv eftersom de är små och överflödiga.

Tre mjuka klappar
♥ En svart quiltad oversize-väska. Jag hatar mig själv för att jag inte köpte den jag planerade och drömde våta drömmar om från Marc B. Nu är den slut och ja, jag grät av ånger. Det var den perfekta väskan perfekt för alla tillfällen.
♥ Mängder av klänningar från andra sidan atlanten. Priserna är överkomliga, men inte tillkommande frakt och tullavgift.
♥ Fettransplantation under ögonen, det enda stället på min kropp som inte är späckat med späck.

Tre viktiga klappar
♥ Att jag efter årsskiftet verkligen ger en ny livsstil en ärlig chans då det är min framtid det hänger på. Det vill säga övervinner sockerberoendet, går ner i vikt och pluggar i stället för att fylla i önskelistor då man borde göra det eller sova.
♥ Att allmänheten börjar leva litet mer för andra, det vill säga inte bara ser till sina egna egoistiska behov och lägger ifrån sig hela den patetiska "så länge jag själv mår bra"-attityden. Världen kretsar inte kring dig och dina närstående. Inse det.
♥ Att fler gör en god gärning i jul och hjälper WSPA att rädda gathundar och andra djur från misshandel. Djuren som lever i vårt samhälle är helt beroende av hur vi behandlar dem. Att skänka en femtiolapp har alla som har råd med internet eller att "fyllekäka på Max" råd med.

WSPA

Recept: Quornfärs med chili beans


Till fyra portioner behövs:

En förpackning quornfärs
En burk kidneybönor i chilisås
Ärt/majs/paprikamix, mängd efter behag


Bryn färs och grönt, tillsätt burken med chili beans och värm upp. Servera med fullkornspasta. Känns det torrt beror det på att ni föredrar er pasta utan ketchup. I sådana fall kan ni tillsätta litet matlagningsyoghurt, så är problemet ur världen. Faktum är att vad som helst kan slängas ned i dessa röror (så var vaksam). Som ni kan se på bilden hade jag även ett par överblivna morotsskivor som låg i frysen med i spelet. Valet är helt och hållet ert - gott blir det vilket som då det är chilin som gör det.

Och på tal om att äta gott, skall jag nu gå och titta på "Kvinnan som bantade bort två vuxna män" (som visas för trehundratrettionionde gången) på TV3. Om det ändå varit jag!

Två listor för mitt och ditt tidsfördrivs skull

"Designen" är en katastrof just nu och jag övervägde att låsa bloggen tills jag kommit för mig att göra något åt det. Dock kan det dröja som den lata, oinspirerade och otåliga människa jag är, så det får vara. Jag vill få dit en header ganska snart men har inga idéer om hur den kan tänkas se ut. Den får gärna representera mig och säga "välkommen 2009, du är inte efterlängtad" utan att vara alltför plottrig eller tråkig, så att jag slipper ändra den stup i kvarten. Förslag, någon?

stänger du av mobilen när du sover? Nej, det är då jag slår igång den. Jag vill vara säker på att alarmet går igång. Det och att kunna se vad klockan är är enda anledningen till att jag har en.
vem såg dig senast naken? Jag visar mig inte naken och jag är glad att folk slipper se eländet.
hur såg du ut på högstadiet? 18 kilo (som för ett halvår sedan var bara åtta kilo - förstå vad bittert att gå från "bara åtta" till nästan tjugo kilo på så kort tid!) mindre, överdosering av kajal, röda läppar (som alltid), blekpudrad, långt otvättat hår, nitbälte, 14-hålskängor och avklippta nylonstrumpor till armvärmare. Som ett spektakel, m.a.o.
hur kommer du se ut om tjugo år? Rynkigare med litet kortare frisyr och allt utom håret hängandes längre ner.
hur var du på dagis? Fick inte gå på dagis för min mor som anser att det är bättre för barn att stanna hemma hela dagarna. Det är antagligen därför jag alltid varit dålig på att knyta kontakter och haft problem med jämnåriga.
hur är du att ha som arbetskamrat? Inte bra. Gör allt för att komma från ämnet (men hatar då andra gör likadant) och försöker ha roligt i stället. Är desto ambitiösare när det gäller något jag tycker om/vill bli av med.
biter du på naglarna? Nej.
har du något handikapp? Nej, däremot ser jag mig som tämligen socialt handikappad då ingen tycker om mig.
är du rädd för att få hängbröst? Det har jag alltid haft, så nej. Varför vara rädd för något som är ett faktum?
tror du att gud är en man eller en kvinna? Könlös kraft.
svär du? Ja. Använder dock nästan bara "jäsiken" som svordom i klart tillstånd medan "jävlar" och "fan" fungerar som förstärkningsord. När man flippar däremot kommer allihopa på rad och jag låter som en besatt med tourettes.
är du trevlig mot jehovas vittnen?
Träffar inga vittnen, men nej, jag är inte trevligare mot dem än någon annan, och jag är inte överdrivet trevlig mot någon.
hur homo är du på en skala 1-10 ? Är ingetdera. Jag går inte igång på främlingar, hur "heta" de än är och vilket kön de än tillhör. Är jag inte intresserad av dig vill jag inte ha dig för stunden heller. Jag är för trogen för det.
tror du på utomjordningar? Nej.
om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut? Stripsmeny? Älskar "pommisar". Dock tröttnar man efter varje meny, så jag får säga potatisgratäng eller pizza. Man kan variera båda.
vad finns alltid i ditt skafferi? Nutrilett, eftersom jag aldrig gör mig av med dem och tar dem som jag bör. Annars finns alltid fullkornspasta och champinjoner. Fast jag har inget skafferi, bara ett skåp jag knappt når upp till.
vilken mat är den största missen att bjuda dig på? Kött. Anledningen är väl uppenbar, men låt bli att bjuda mig på kinafärs, är ni snälla. Jag kan inte med ananas och tomat heller. Värsta tänkbara kombinationen är en hemmagjord pizza med ananas, kinafärs och (färska) tomater (krossade/passerade är en annan femma).
ljuger du? Eftersom jag strävar efter sanning skulle jag ljuga om jag hävdade att jag aldrig ljuger. Det ligger dock inte i min natur att vara oärlig. Då håller jag hellre tyst. Dock tycker jag om att krydda samtal (men tar för givet att folk förstår när jag är oseriös, även om jag kan dra skämt väldigt långt ibland).
har du kysst en polis? Det skulle aldrig falla mig in att kyssa lagens väktare.
är du rädd för securitasvakter? Nej. Man har dock all anledning att vara det.
har du någonting att dölja? Ja.
vad har du på din nyckelknippa? Jag har ingen nyckelknippa, till mitt stora förtret.
är du / har du varit gift? Nej, men jag vill. Har dock givit upp hoppet.
skulle gå upp klockan tre på natten en arbetsdag för att hämta din partner från krogen fast det går nattbussar? Nej. Vem är en sådan toffel? Och vem är så egoistisk att den väcker någon som skall upp och arbeta?
kan du laga cyklar? Nej. Jag vet inte ens vad de kan drabbas av för åkommor. Att kedjan kommer på villovägar?
kan du fixa med bilar? Nej. Jag vet inte ens vad de kan drabbas av för åkommor. Att däcket flyger av i farten?
brukar du köra om? Jag har ingen användning för körkort än.
kan du baka bröd? Ja, men det gör jag inte.
vet du hur man frostar av en frys? Ja. Du stänger av kylan och låter det droppa.

ALLMÄNT
1. Vad heter du? C, men jag tycker inte om när främlingar använder mitt namn i tid och otid. Det är för privat bruk.
2. Vad skulle du vilja heta ifall du själv fick välja? C duger, men är jobbigt att säga då det låter som ett enda långt väsande. Jag är väl ingen orm. "Ssssscilia, Ssssscilia..." Är det därför jag alltid haft ett extra gott öga till Sir Väs varje julafton 15:00?
3. Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig?
Märta.
4. Vilket stjärntecken är du?
"Stenis".
5. Vilken årgång är du? Argbigga_87. Argbigga var för övrigt mitt första internetalias. Tänk så ingenting förändras!
6. Vart bor du? I samma stad som jag alltid bott.
7. Bott utomlands? Nej.
8. Flyttat antal gånger? Tre.
9. Vart skulle du vilja bo? Där jag av misstag lägger ifrån mig min hatt, där är mitt hem.
10. Vilken skolklass? Klasslös, som alltid.
11. Vad vill du bli när du blir äldre? Skådespelare, manusförfattare, regissör. Jag gör en Hasselhoff.

UTSEENDE
1. Hur lång är du?
Fem centimeter kortare än genomsnittskvinnan i Sverige. Muntert.
2. Hur mycket väger du? Tvåsiffrigt. Än så länge...
3. Hårfärg och frisyr? Två blonda färger varav en är naturlig och en saknar pigment helt, oomsorgsfullt uppsatt.
4. Ögonfärg? Grönmelerade.
5. Mest nöjd med? Inget.
6. Minst nöjd med? Allt.
7. Skostorlek? UK8.
8. Glasögon? Nej.
9. Har du några piercingar/tatueringar? Nej.

KLÄDER
1. Vad använder du just nu för jacka?
Svart pälsjacka, svart kavaj. Inte samtidigt, dock.
2. Vad använder du just nu för skor?
Mina fula ankelboots min mor hade mage att kalla Peter Pan-skor(!). Kommer ha glömt hur det är att gå i högklackat när vintern är slut.
3. Favoritfärg på kläder? Svart, marinblå, grön, guld.
4. Favoritmaterial på kläder? Bomull.
5. Vilka kläder skulle du vilja ha just nu? Många. Orkar dock aldrig sätta ihop några snygga outfits.
6. Favoritaffärer? Har ingen.
7. För ungefär hur mycket köper du kläder för i månaden? Allt från 0-X000 kronor. Jag beställer mest från internet, så det blir oftast sällan men för mycket då jag handlar.
8. Favoritmärke? Borde jag bry mig om sådant?
9. Vad har du för byxstorlek? Använder inte byxor.
10. Vad har du för tröjstorlek? På VILA, Gina och dylikt kan jag precis klämma mig i XL tack vare mina små hängbröst, på Kappahl och Lindex har jag L. Synd att deras utbud inte är mycket att hurra för då.

BLANDAT
1. Vad heter din morfar?
Kent. Nej, inte efter bandet.
2. Var har du i din jackficka just nu? Har ingen varför kjol med fickor är att föredra. Hatar att inte ha någonstans att stoppa händerna.
3. Vad är du beroende av? Socker. Väldigt beroende.
4. Vilket land kommer du i från? Sverige. Gammelfarmors farföräldrar var dock norska och fransman. Räknas det?
5. Vilket sorts cerat använder du? Tandborste och varmvatten är det bästa sättet att hålla läpparna mjuka.
6. Vad tror du på? Sanningen.
7. Vilken religion tillhör du, om du nu tillhör någon? Uppror mot tyranner är lydnad mot Gud.
8. Vad köpte du senast? Mat för dagen.
9. Har du nåt husdjur? Ja. Vi bor inte i samma hus, dock.
10. Var bor du? Björkskatan/Örnäset/Vuxenutbildningens lokaler.

08.12.16

Drömmar fortsätter att göra ont och få en att försumma sömn och arbete. Då man inte kommer från dem kan man heller inte komma ifrån det som orsakat dem. Sådant man officiellt är över kommer tillbaka om nätterna och får en att vakna svettig när det återigen redan har hunnit mörkna ute, och försätter en i grubblerier i veckor efteråt. Inte för att de är intressanta utan för att de förstör en mentalt. Känslor som sedan länge borde varit döda rotas fram ur hjärnarkivet, blandas hänsynslöst med diverse oväsentligheter och väcks till liv som de ouppklarade affärer de är. De kommer aldrig att avslutas heller och det är därför de fortsätter att hemsöka en, i såväl sovande som vaket tillstånd. Det är därför allt nytt påminner om något gammalt och fortsätter att få en att gråta av hjälplöshet, eftersom inget beteende kan hindra dessa tankar från att återkomma.

Varför fortsätter jag att tilldelas denna smärta när du vet att jag inte orkar mer? När den inte stärker mig på något sätt utan endast gör mig svagare? Jag hoppas ständigt på räddning, men det känns inte som att någon lyssnar, som om det inte är till någon nytta för mig att be om hjälp när den aldrig visar sig. Jag försöker vara positiv (även fast min negativa fasad skiner igenom). Jag försöker se till de små sakerna, men när denna känsla så länge tyngt mig och gör varje andetag till ett helvete går det inte att glädjas över att jag slapp busskontrollanter den här gången med. Vad gör det för nytta att jag fortsätter dras med lidandet från detta när jag redan har så mycket annat att ta itu med? Jag har inga höga tankar om mig själv, men jag förtjänar det inte, för felet var aldrig mitt. Varför skall jag behöva ta år av lidande för andras själviskhet? Jag vill inget hellre än att gå vidare, inte bara genom att säga att jag skall göra det, för bestämt mig, försökt och misslyckats har jag gjort så många gånger nu. Jag vill göra något på riktigt för omväxlings skull.

Spegel på väggen där, säg vilken färg mina grisögon är


Man vill alltid ha det man inte hade turen att födas med. I mitt fall har jag melerade ögon med en spännande men ack så tråkig mix av grönt och grått, olika mycket framträdande beroende på ljussättning. Jag skulle inte tacka nej till samma gröna färg jag får då jag är svullen och rödgråten, men det känns litet väl mycket drama queen (inte helt olikt mig) att gå omkring och pressa fram onda minnen för att få rätt ögonfärg.

Något jag däremot inte kan få på naturlig väg är bruna ögon och hur desperat jag än må bli mot slutet då blont hår, solbrun hy och mörka ögon är snyggt som få tänker jag inte droppa hobbyfärg i ögonen. Då är fargadelinser.com ett bättre alternativ. Där finns något för de flesta ögonfärger. Jag har testat flera färgade linser förr men har alltid sett ut som en alien då linsen vandrar runt i ögat (antagligen för att mitt öga är vanskapt liksom det mesta på min kropp), så nu sätter jag hoppet till populära Colorblends Brown i stället, som består av tre olika melerade färger, för ett naturligt brunt resultat.

I valet och kvalet

Är impulsiv och spontan synonymt med varandra? Enligt SAOL är de det. Enligt mig? Icke. Att vara impulsiv är något dåligt som lätt försätter en i trubbel, att vara spontan är att våga göra saker utan nojor och är något eftersträvansvärt.

Härom natten fick jag en idé som då kändes briljant, och spontan var den minst sagt. Jag anmälde mig till en tre veckor lång utbildning i sommar, först och främst som ett motiv till att gå ner i vikt eftersom den kommer kosta mig femsiffrigt och jag skulle aldrig tillåta mig att åka någonstans med nuvarande kroppsform (femton kilo skall skalas av för att jag skall släppa iväg mig och jag vet att det är fysiskt möjligt då jag har jag har nästan sju månader att dra ut det på, vilket gör det mycket realistiskt). Utan att ha något som motiverar en är det svårt att ta tag i saker och med ytterligare ett års komvuxstudier framför sig är det svårt att hitta ljusglimtar. I stället för tre veckor framför datorn, varför inte tre veckor utomlands och samtidigt få en utbildning och fin kräftlik bränna, även om det inte alls är inom det området man vill arbeta i framtiden?

Jag berättade om vad jag gjort för mina föräldrar som alltid är negativt inställda till allt jag får för mig att göra (som jag sedan aldrig gör av andra orsaker - läs: feghet), men denna gång verkade de inte ha något emot saken. Kanske inser de att jag börjar bli gammal och måste vidga mina vyer? Den enda som inte tycks förstå detta är min syster, som verkar vilja hindra mig in i det sista (som om jag inte är nog velig som det är). Jag sade senast igår att även om det skulle vara dötrist och jobbigt för egen del då jag kommer att känna mig gräsligt malplacerad, är det en erfarenhet och alla erfarenheter är värda att sträva efter, även de mindre bra. Jag vill hellre kunna säga när jag är 40 att det värsta jag gjorde i min ungdom var att åka utomlands på en utbildning jag inte har några som helst kunskaper i när jag var 21 ("det var varmt och jävligt, jag lärde mig ingenting och hade sönder allt jag tog i - gör inte samma misstag som jag!") än att säga att det värsta jag gjorde var att aldrig göra något. Det handlar bara om tre veckor som jag annars skulle tillbringa inomhus framför datorn med persiennerna nerdragna, precis som alla andra somrar (och vintrar).

Idag damp ett kuvert från skolan ner i brevlådan. Det som får mig att tveka litet är att första delbetalningen måste vara gjord innan årsskiftet och eftersom det är så lång tid kvar till avresa kan mycket hända (i  en normal människas liv d.v.s.). Vad gör jag exempelvis om Lil Jon eller Eminem gör ett sverigebesök? Eller om jag blir bjuden på min första och enda privata fest 2009? Det bästa är väl att hålla sig borta från nyheterna i vanlig ordning, så slipper man veta vad man går miste om.

Det andra som får mig att tveka och det som får mig att överväga att strunta i det helt är vädret (jag råkar avsky värme) i kombination med mitt utseende och att bilder tas under lektionstid. Övriga går runt i bikini medan jag inte visar armarna ovanför bågarna och ännu mindre benen ovanför vaderna. Jag vet helt enkelt inte vad jag skall ha på mig i sådan hetta utan att smälta i solen och göra det möjligt för andra att grädda plättar på min panna. Är det möjligt att kombinera solstränder med kläder på något sätt när man ser ut som jag gör, och fortfarande se ut att passa in något sånär? Jag försöker tänka mig tunna plagg som ändå täcker, men kommer inte på något som fortfarande ser OK ut. Det känns så nedrigt att jag skall behöva strunta i något för min fula kropps skull, men vad gör man när man vet att folk ser ner på en på grund av det? Till och med de som själva ser ut som om de knallat in i en vägg, ramlat och blivit överkörd av en lastbil. Självklart mår man dåligt.

Det minsta problemet är att jag skulle ha tråkigt och behöva skämmas över min okunskap, för det har och gör jag var jag än kommer. Jag läser om andras upplevelser och de verkar så lyckliga. Jag önskar att jag också kunna känna mig "taggad" som ungdomar idag alltid är, men jag vet ju att jag inte är som de, inte kommer passa in och dessutom tillhöra de äldre i gruppen. En röst inom mig säger att det är fel och att jag hör hemma här utan någonting, en annan att jag skall se det som ett socialt experiment och att jag är tillräckligt kompetent för att kunna anpassa mig och skratta åt det hela då tanken egentligen är väldigt absurd och mitt val så oväntat att det blir beundransvärt, för att sedan komma hem brunbränd och utslagen innan min tredje och sista termin på komvux börjar blott två dagar senare, efter att ha fått upptäcka en annan del av Livet. 

Vinterdrinkar

Jag har aldrig klarat av ren glögg eller julmust, men har en lysande framtid som fet överspacklad käring med en drink i ena handen och en cig i den andra om 30 år. Att blanda och supa till ensam är ingenting jag vill göra, men nu under julledigheten skall jag försöka avnjuta (inte halsa och hoppas på verklighetsflykt) åtminstone ett par stycken.



4 cl glögg
2 cl apelsin- eller mandarinvodka
15 cl Fruktsoda eller Sprite
Iskuber

En halv citron
En halv apelsin
Strösocker
Mald kanel

Blanda socker och kanel på ett fat. Rimma glaset och doppa kanten i socker- och kanelblandningen.
Fyll två tredjedelar av glaset med is. Fyll på med kall glögg och vodka. Pressa litet citronsaft i glaset.
Fyll slutligen upp med soda. Kasta i ett par skivor apelsin.



4 cl whiskey (Bourbon)
2 cl hallonlikör
6 hallon

1 tsk råsocker (eller strösocker)

1/3 citron
20 cl Fruktsoda
Krossad is


Mosa hallon och socker med litet pressad citron i ett highballglas. Fyll upp med krossad is.
Skaka whiskey och likör med is i en shaker. Sila upp i glaset. Fyll på med fruktsoda.
Rör om försiktigt. Lägg på lite mer krossad is. Garnera med hallon.





10 cl nybryggt kaffe
4 cl vodka
2 tsk strösocker
2 msk vispbar grädde
1 msk båbärssylt
Blåbär

Vispa grädden och blanda med sylt. Häll det bryggda kaffet i ett stort värmetåligt glas.
Rör ner socker och vodka. Toppa med blåbärsgrädden och garnera med ännu mer blåbär.



3 cl Baileys Irish Cream
3 cl Cointreau
15 cl nybryggt kaffe
Vispbar grädde
Mörk blockchoklad

Vispa grädden lätt. Häll Baileys och Cointreau i ett värmetåligt glas och fyll på med det nybryggda kaffet.
Häll försiktigt på grädde över en upp-och-nervänd sked, så att den flyter ovanpå drycken.
Garnera med riven blockchoklad.

Har ni inga värmetåliga glas är det ingen fara. Sätt bara en lång sked i glaset innan ni häller i drycken, så att en del av värmen leds bort och glaset inte spricker. Det har man ju fått erfara alltför många gånger när man smält smör i mikron.

The (dirty) south shall rise again



Ända sedan jag hörde Yeah första gången (beatet är så bra att jag gråter och texten så dålig att jag gråter över det med) har jag önskat att få ta Ushers plats och befinna mig mitt mellan Little John och Ludacris. Tack vare JibJab är det nu möjligt.

Vi träffades på Mogenlogen igår (nej, jag vägrar inse att det numera ligger ett Biltema där sedan något år tillbaka) efter att jag övertalat dem om att vidga sina vyer och låta sig närma sig min hillbillybakgrund. Ludacris var inte glad i country i Crash men verkade desto positivare inställd i verkligheten. Lil Jon var först skeptisk (kanske är det åldern som börjat ta ut sin rätt), men lyste upp då han fick syn på högafflarna i hörnet som matchade grillzen. Kort sagt var det en mycket trevlig kväll, men jag kan inte minnas vem som filmade våra glädjestamp. Det blev nog litet väl mycket xxx-märkt moonshine för oss.




När vi väl kommit igång och söderns vibbar fyllt oss till bredden med hemmagjord pimpjuice kunde vi inte sluta röra våra fötter, som så småningom ledde oss vidare till en betydligt flottare tillställning, men inte mindre galen för det. Charleston för hela slanten närde värstingarna i oss och fick oss att somna gott i historiens trasiga famn som numera är ett minne blott (så pinsamt att jag skrev "blogg" först - tur att ingen kommer få reda på det).



När jag säger att jag inte skrattat så hårt på länge som till den översta videon bevisar det först och främst att detta varit den sorgligaste hösten i mitt liv, men också hur fantastiskt träffsäker den är. Jag avskyr när folk skrockar igenkännande och säger att något "bara är såå dem", som om det vore något unikt med deras s.k. egenheter, som bara sisådär hälften av landets övriga befolkning som tar samma ord i sin mun också besitter (inte för att jag är jantelagsanhängare, utan för att stora egon aldrig är positivt, bara tragiskt). Dock är det väldigt typiskt mig att sitta och vara damig på en höskulle. Och så dessa slutposer! Det är störtlöjligt, könsstereotypt så in i vassen och alldeles, alldeles underbart. Fast de där dansfärdigheterna skulle ju jag inte ens uppnå om jag så övade i 100 år.

Lil C - Winter Wonderland



Winter Wonderland, en av de mest älskade och inspelade julsångerna. Här slaktad av allas vår Lil C med undertext så att just Du kan sjunga med! (Och ja, givetvis är jag seriös, precis som med allt annat jag gör. Låten tillägnas den andra halvan av syskonskaran som inte kan medverka på den egentliga duons inspelningar. Som vanligt frånsäger jag mig allt ansvar gällande grammatisk korrekthet) Om jag får säga det själv är min version toppen av granen, men Aretha Franklin hänger inte och dinglar långt nedanför.

IG:n, vurpor och bilolyckor

Jag hatar att jag alltid drabbas av blackouter då det kommer till skrivningar. Fast jag suttit och nött ämnet minuten tidigare går det inte in utan försvinner i samma takt som jag övergår till att börja läsa en ny rad (jag läser väldigt snabbt). Provet idag var inget undantag och fast jag hade planerat att göra tre moment fick jag nöja mig med två, där samtliga svar lär ha blivit hopblandade och felaktiga. Jag skrev färdigt det på en kvart och har nu en vecka på mig att göra tre uppgifter i NK:n, tre i engelskan och två i svenskan varför det säger sig själv att jag inte kommer hinna färdigt förstnämnt i år. Kanske kan jag lämna in labbrapporterna i början av nästa termin och få mitt betyg medsamma då, så behöver jag inte oroa mig över att det skulle stjäla någon tid från övriga ämnen (vilka har blivit väldigt många som inte kommer att ge många poäng men dessvärre måste göras)?


Tidigare under kvällen var jag och min far med om en påkörning bakifrån då vi var på väg hem till mig. Som tur var verkade inte bilen ha tagit skada, men smällen var tillräcklig för att ens skalle skulle slå bakut varför huvudet har snurrat i ett par timmar nu. Jag som aldrig varit med om något sådant förut blev väldigt skärrad och gav i vanlig ordning ifrån mig ett dödsskrik då bältet plötsligt spändes åt och trodde att det berodde på halkan som resulterade i en tvärnit. Nu vet jag skillnaden och är en tråkig erfarenhet rikare.

På tal om halka gjorde jag min första vurpa för vintern i onsdags, men det är aldrig så pinsamt som man föreställer sig, just för att man väl liggandes på marken lämnar sin kropp för en stund och inte är medveten om att man tippat omkull först efter någon sekund. Det tar ett tag för hjärnan att koppla vad som hänt, och då är det redan för sent att börja skämmas eftersom först ut blir att kontrollera så att man inte slagit hål på strumpbyxorna då att gå genom stan med stora hål på benen vore det värsta av allt. Nummer två blir att borsta av sig snön innan den hinner smälta så att man inte blir tagen för inkontinent, och vid det laget är man redan halvvägs mot sitt mål.

Det jobbigaste är ju faktiskt frågan hur man själv skall reagera. Det är svårt att hålla inställningen "det är sånt som händer" när det väl händer: Skall man visa sin irritation öppet och börja svära, skratta litet försynt eller resa sig upp och fortsätta som ingenting? Det näst jobbigaste är tanken på att man vet att andra i samma stund tänker på hur de skall reagera, egocentrerade som vi är: "O, nej, någon halkade! Vad gör jag? Skall jag låtsas som om det regnar eller fråga hur det gick?" Hur reagerar ni då detta scenario inträffar? För att iaktta en främling göra en vurpa vintertid är något alla gjort.

Jag skall inte sticka under stol med att jag själv tillhör skaran som mår dåligt å deras vägnar. Inte för att jag finner det lustigt utan för att jag har så lätt för att sätta mig in i situationen. Är man två är sådant roligt, men går man ensam är det onekligen genant (även om det såklart inte borde vara det). I nio av tio fall (ursäkta den oundvikliga ordvitsen) reagerar jag inte över huvud taget, bara för att göra det litet lättare för den som halkat. Problemet med det är ju att personen vet att man vet. Dock finns det självklart undantag. Om det är en gammal människa skall det mycket kyla till för att ignorera det, men när en ungdom med största sannolikhet inte gjort sig illa känns det onödigt att uppmärksamma eftersom denne säkert skäms.

(För övrigt är det där ett bra knep för att ta reda på om någon man haft grisögonen på är värd att ha några höga tankar om. Som Blondincilla skulle ha sagt: "Så nu är det bara att halka, flickor, så får ni se om den där läckerbiten på busshållplatsen är en prins eller en groda!")

Halka lugnt! Glöm inte broddarna!
/Din förtidstant i bloggosfären

Grön jul


Rosie Janes Eye Hint ögonskugga, Accessora  / Believe från Britney Spears, Parfym.se
Kjol med knappar och hög midja, Bonaparte / Tröja, halsband och over size-väska, Asos
Pumps och hårblomma slash brosch, H&M

Senapsgriljerad quornfilé

Ett paket quornfiléer
1 ägg
4 msk stark grovkornig senap
3 msk ströbröd

1. Placera filéerna på en smord plåt eller galler.
2. Blanda ägg, senap och ströbröd.
3. Pensla blandningen jämnt över filéerna.
4. Grilla i ugn på 225 grader i ca 20 minuter eller tills de fått fin färg.

Vad blir då detta? "Skinka fick jag!" som Junibackens pappa så förvånat utropade där de satt uppe i trädet och väntade på höst är en ledtråd.

Djurklappar


Att ens djurvänner skall få en god jul är väl lika självklart som att någon annan skall få det. Problemet med att uppvakta min katt är att hon är kräsen som få och hellre leker med en stulen gummisnodd än en råtta fullspäckad med organiskt odlad kattmynta, samtidigt som hon inte kunde vara mer bortskämd vad gäller mat och endast äter det finaste av torrfoder som kostar både skjortan och strumporna de gånger ÖB inte har fått in ett överskottslager. En riktig liten prinsessa är vad hon är (ja, jag är givetvis drottningen); bortskämd, divig och otacksam. Men julen skall väl vara en tid för extra omtanke, även om den inte nödvändigtvis slår tillbaka på en själv? Det handlar om att ge mer och förvänta sig mindre. Gör man saker enkom för att få samma mynt slängt tillbaka skulle jag inte kalla det omtanke. Nog om det, här är litet tips på vad man kan ge sin lilla älskling i jul. Jag ger gärna min det rullande ostgodiset då hon aldrig låtit någon ha sina ostbågar i fred.

Allt på bilden kommer från SweCat.se, men låt dig inte luras av namnet. De har allt för hunden med.

08.12.02

Jag är trött efter att ha smällt i mig godis som skulle räcka hela pluggkvällen (varför?! räcker det inte med att hela natten gick åt till att äta tre portioner mat utan att göra något åt det!) och ha varit uppe sedan 00:00 (efter att ha sovit ett dygn med korta bensträckare). Frågan är om jag vågar ta mig en lur utan att vakna någon gång i natt och gripas av panik då jag inte är färdig med arbetet inför i morgon. Jag känner dock att jag inte kommer orka göra det färdigt om jag inte får ligga ned ett tag.

Idag fick vi sista uppgiften i psykologin, vilket är en fördjupning om en valfri psykisk sjukdom. Jag hade länge tänkt välja antingen borderline eller dysmorfofobi för att slippa stressen, men det sista skulle kännas för utelämnande eftersom det rör ett betydligt känsligare område. Borderline är ju inget nytt begrepp under min sol. Det är inget jag skäms över och känner att jag måste hålla i det fördolda, och har inga problem att prata om det (även om det blir som att hålla en redovisning om sig själv). Det var dock en annan som valde dysmorfofobi, så jag hoppas att jag får lyssna till hennes redovisning i stället. Det är alltid lika spännande och intressant. Jag är inte bekymrad över min insats där, men desto mer över omproven.

Nästa termin: 

  • Fortsätter jag kämpa med Matematik A. Gör första delprovet nästa vecka. Känns toppen att ha hunnit så långt med nöd och näppe (samt hoppat förbi sidor) och fortfarande inte förstår någonting när andra gjort färdigt hela boken.
  • Filosofi A och eventuellt B. Dessa är halvterminskurser och A är färdig i mars varför man smidigt kan fortsätta med B om så önskas och låtsas att det är en enda. Kursen skall tydligen vara enkel (vilket är mer än vad man kan säga om anledningen till att jag inte läser psykologi eller religion B, trots att dessa normalt är mina enda "favoritämnen").
  • Hälsopedagogik. Jag kan behöva litet livskvalitet jag med.
  • Samhällskunskap A. Jag stönade och led när studievägledaren skrev in denna kurs, men den här gången försöker jag mig på den på distans så att jag slipper diskutera inrikespolitik med fåntrattar.
  • Datorkunskap med textbehandling (100 gratispoäng då det är en nybörjarkurs)
  • Programhantering (egentligen en fortsättningskurs på ovanstående - 100 gratispoäng till!)

Eftersom de sistnämnda kurserna är så enkla låtsas jag inte om deras existens och glädjer mig åt en termin var jag kan fokusera på den förhatliga samhällskunskapen och matematiken med inslag av filosofi och något jag inte vet vad det är. Nu gäller det bara att jag klarar av naturkunskapsprovet och gör den där förbannade lavinventeringen på något sätt, trots att jag måste plumsa runt i snön då denna skulle göras i september(!). Köpa piprensare för en labbrapport måste jag också göra. Det känns som om man är tillbaka i högstadiet, men med betydligt mer press och vikt på sig. (Hjälp mig herre!)

Redovisning i morgon då. Två texter avklarade, två texter kvar att göra. Jag känner stanken av gammal disk från köket, men det får vänta till på fredag. Nu måste jag försöka ta itu med skolan varför jag kan unna mig litet TV-serie (ni vet vilken, och jag börjar tröttna på att se samma avsnitt för åttionde gången) men inte sysselsätta mig med att damma och feja.

Uppdatering 01:05: Jamen självklart får jag vara med om ett "vakna någon gång i natt och gripas av panik då jag inte är färdig med arbetet inför i morgon". Tur att det skedde klockan ett och inte fyra dock. Då hade det verkligen varit sent ute. Jag måste ha en inbyggd klocka trots mina dåliga sömnvanor då jag vaknat två minuter innan alarmet i två dagar nu (eller om det var fyra dagar - jag har ingen koll längre). Alternativt har jag snoozat i timmar och blev less på att ignorera alarmet gång på gång. Jag minns nämligen att jag ställde klockan på åtta och inte på ett.

RSS 2.0